Budkavlen

TIDSKRIFT FOR SOCIAL ETIK OCH EKONOMISK REFORM.
ORGAN FOR EKONOMISKA FRIHETSFORBUNDET
1909 – 1913


Om bladets stiftelse

Fra Budkavlen Nr. 1, 1909

Budkavlen börjar sin tillvaro på detta anspråkslösa sätt. Behovet av ett medlemsblad inom Ekonomiska frihetsförbundet och behovet att bereda allmänheten tillfälle att lära känna vårt förbund och dess syften göra, att vi måste börja tidskriftens utgivande innan vi hunnit samla resurser for ett vidlyftigare företag.
Rörande Ekonomiska frihetsförbundets program hänvisas till medföljande bilaga: “Vårt program”. Tydligt är att förbundets värksamhet skall växa i styrka i samma män vi genom tidskriften kunna främja obehindrad diskussion och ingående saklig undersökning av social-etiska spörsmål och djupgående ekonomiska reformkrav. Det är också vår avsikt att så snart vi se oss i stånd därtill utvidga Budkavlen och göra den till en värkligt ledande “tidskrift för social etik och ekonomisk reform”.

  • För att göra detta ekonomiskt möjligt ha vi ifrågasatt och även börjat vidtaga åtgärder för en garantiteckning.
    Då våra strävandens betydelse för socialt samliv, framför allt vår avsikt att värka i den samhälliga rättvisans tjänst, framträda med växande styrka hart när varje dag som går, våga vi förutsätta anslutning och stöd från alla samhällsklasser, från alla som fått blicken vidgad för klasskampens faror och missgrepp, för behovet av social etik åsom fast grund för vårt ekonomiska samhällsliv. Det är att hoppas, att icke blott enskilda utan även föreningar skola beakta vår vädjan och känna sig manade att vare sig genom garantiteckning för tidskriften eller annorledes (genom anslutning till förbundet) stödja oss.
    Meddelande om teckningar och bidrag sändas till Budkavlens expo Filipstad och skall redogörelse lämnas i tidskriften.
    **
    I den mån utrymme och resurser tilllåta skall Budkavlen bringa budskap om den ekonomiska reformrörelsens framgångar i skilda delar av världen. Vi ha också utsikt till specialartiklar från initierade personer, med vilka red underhåller förbindelse i skilda länder.
    **
    I om möjligt varje nummer kommer Budkavlen att presentera någon värksam pioniär för ekonomisk frihet. Det är rimligt att vi börja med det vad våra strävanden beträffar framskridna Danmark. Den danska rörelsens främsta kraft är tvivelsutan Sophus Berthelsen, varför valet först fallit på honom.

Lönar det sig?
Lönar det sig att hävda en ekonomisk och antimonopolistisk socialpolitik, när den härskande socialreformatoriska riktningen så gott som alldeles saknar blick härför och nöjer sig med “reglering”, skyddsåtgärder och statsgåvor?
Lönar det sig att resa sig mot sådana särrättigheter som skyddstullarna och mot en sådan rättsvidrighet som privat rådighet över de samhälliga egendomsvärdena, när våra praktiska politiker och vår icke mindre realpolitiska “frisinnade” och “radikala” präss anse dylika reformkrav härleda sig från drömmande idealister och ligga utom dagspolitikens råmärken?
Lönar det sig att eftersträva principenlighet, alltså begära, att offentliga spörsmål skola bedömas och avgöras i möjligast nära överensstämmelse med ledande, allmängiltiga principer, när man även inom tongivande “liberala” och “radikala” kretsar ser den högsta visdomen i “klok” opportunism och i anpassning – icke till principer utan till det bestående (med alla dess orättfärdigheter)?
Lönar det sig att hävda den moraliska rättens bud såsom rättesnöre för socialt tänkande och sociala handlingar, när i värt offentliga liv rättvisan – även då den ibland föres på läpparna – hänsynslöst skjutes åt sidan; när rättens princip av vetenskapsmän och reformatorer förnekas och förhånas; när den obestämbara “sociala utvecklingen” och “ändamålsenligheten” ständigt utpekas som de rätta ledtrådarna och i det praktiska livet intresse- och maktpolitiken är så gott som allenarådande.
Lönar det sig med ett ord att förfäkta sund radikalism eller till roten gående reformer; att mera respektera allmängiltiga principer än nedärvda orättfärdiga institutioner, att strängt fasthålla vid kravet om allas lika rätt som grundval för all lagstiftning och all statsvärksamhet?
Vi vänta inte många ärliga ja på dessa frågor från det offentliga livets män. Och vi skola gärna medge, att om Ekonomiska frihetsförbundet och denna tidskrift såge sin förnämsta uppgift i att påverka de ledande i stat och präss, så skulle även vi säga: nej, sådant lönar sig inte! Men då vi se vår huvuduppgift i att bland folket väcka till liv nya och mera korrekta föreställningen om statens rätta funktioner och den enskildes rättigheter och plikter som statsmedlemmar, då vi vilja rycka upp den ingalunda döda, men slumrande och omtöcknade rättskänslan och ämna sprida mera ljus över den moraliska rättens ide och krav, så våga vi svara: Ja, det skall och måste löna sig.
Det har också på flera ställen i utlandet visat sig synnerligen fruktbringande att i det folkliga bildningsarbetet hävda rättens och principenlighetens sak. De nya strömningarna bland de danska husmännen är ett bland exemplen härpå. Vårt svenska folkmaterial är dock ännu icke alldeles fördärvat. Det är visst inte så dåligt som våra “realpolitiker” i regeln synas förutsätta. Vi se också i olika landsändar intelligenta och djupt allvarliga män uppstå, som ej blott inse utan även modigt hävda, att endast på träng rättrådighet kan ett sunt socialt samliv byggas.
Därför lönar det sig.
Johan Hansson.


BUDKAVLEN kommer att innehålla bidrag från bl.a. följande personer:
Advokaten Sophus Berthelsen, Höng;
Dr. Severin Christensen, Köpenhamn;
Dr Villads Christensen, Köpenhamn;
Auditör, jur. kand. Nils av Ekenstam, Lund;
Författaren Arvid Järnefelt, Finland;
Småbrukaren m.m. Anders Larsson-Kilian, Dvärsätt;
Kand. jur. N. Lundegaad, Norge;
Redaktör Fabian Månsson, Gävle;
Redaktör M. Sundell, Stockholm;
Ingeniör Erik Åberg, Newyork. .